Ny skola och nya kompisar!
Jo sedan i höstas så har jag börjat i en ny skola som heter skolhagen och den är as bra till skillnad från min förra skola som inte var bra som heter och hette hjälmsta, ett råd är ju att ni inte borde börja där för dem har ingen bra recktor där och läraren vi hade i 4:an och 5:an och som några av mina äldre komisar hade henne i 4:an, 5:an och 6:an, säger bara en sak stakars dem.
Det fanns bara ett problem när jag skulle sluta där och det var för att jag behövde lämna mina kompisar.
Men min mamma sa att jag skulle få nya kompisar och även om jag litade på hennes ord så var jag inte riktigt säker men jag fick med mig två jätte bra kompisar som heter Julia och Elin och dem var och har jag tur så är dem fortfarande och kommer alltit vara mina bästisar.
När jag och Julia började i förskolan alltså 6:års så lovade vi att vi alltit skulle vara bästa vänner ok även om man kanske inte riktigt förstår innebörden i det så gick det ganska bra i början i alla fall sedan blev hon antagligen fortare mogen en jag för jag förstod inte riktigt varför man alltid skulle skynda med att bli stor jag mena varför inte vara barn menans man kan.
För jag tror att varje vuxen och tonåringar har en stor fråga som ligger och gnar djupt inne varför, varför skulle jag ha så bråttom varför kunde jag inte bara släppa taget om allting och bara vara den man värkligen var eller är utan att känna att några fjantiga personer bara glor och retar en för vem man är, det var nog den rädslan jag var rädd för alltså att dem nya klass kamraterna jag skulle få inte skulle kunna ta mig för den jag är och förhoppnings vis alltid kommer va.
Men hur som hälst så lovade vi varandra alltså jag och Julia att vad som en händer så ska den andra vara där och om en annan skulle byta skola skulle den andre följa med och vet ni vad det var exakt det julia gjorde när jag mådde piss i skolan satt jag var tvungen att byta men då visste jag också vad hon kännde i alla fall vad det var hon sa till mig men vad vet jag hon kanske ljög men om hon gjorde det så skulle jag inte vara arg eller sur eller ledsen för plågan som blir blir intepå mig utan den som ljuger själv.
Jag vet för det har jag gjort själv och varje gång jag släpper en lögn så ångrar jag mig djupt.
Men hur som hälst så har jag fått dem bästa vännerna i värden och det tog inte så lång tid som jag trodde att det skulle ta.
Jag menar dem verkar i alla fall ta mig som jag är och jag försöker ta dem som dem är och dem förlitar säg värkligen på mig för dem berättar hämlisar och sånt som nästan ingen annan får veta och dem värkar inte bli sura om jag inte har någon hemmlis eller att jag alldrig har haft någon kille eller något sånt.
och det är därför jag älska dem som värden bästa kompisar men blan dem så finns det en speciell som jag alldrig vill förlora och hon heter Carro eller alltså hon kallas för det i alla fall av mig.
så jag vill bara säga till dig om du nu läser det här jag är så glad satt det knappt kan beskrivas och om jag skulle mista dig skulle jag nog alldrig sluta gråta eller skaffa någon ny kompis men vad vet jag det kanske är lättare att skriva än att göra.
Men jag älskar di värkligen Carro från din stella bella bus.
/love you at the most